Hallå där!
Första gången jag bloggar, absolut första gången. Men det känns roligt, även fast jag redan har hunnit få skriv kramp efter 2 rader.
Men det som gör det roligt att skriva är att man vet att den här bloggens bloggerskor kommer skriva om så sjukt mycket saker som, iaf faller mig i smaken. Alltså (skitsnack), ingen tjej i hela världen kan komma och antyda att dom inte tycker om svaller och sen snacka skit om skvallret. Att dom inte tycker om att gotta sig i saker som tex, någon man avskyr varit med om. Det går inte att komma ifrån att vi alla snackar skit och att vi alla brer på lite mer än vad som egentligen är sanningen, ett skvaller växer varje gång den går in i öronen på någon som sedan för det vidare till nästa..
Jag ser fram emot att få skriva av mig om jag har något på hjärtat. Om man nu inte har hunnit prata om det på skolan redan ;) haha
Jag återkommer imorgon och förhoppningsvis med något som är värt att läsa.
P&K
/Emma I
Måste säga att jag inte alls håller med dig. Jag kommer här och jag antyder att jag inte tycker om att prata skit om skvaller jag fått höra. Tvärtemot så blir jag illamående när någon kommer till mig och skvallrar om något misstag eller något galet någon gjort. Klart jag vill höra vad som händer med folk runt omkring mig, höra upplevelser genom andra som kan berika mitt liv. Men inte skvaller i negativ mening. Vad är det för mening med det? Det verkar som att folk idag, helst unga, har lätt för att avsky andra..
Nä, det finns alltid anledningar till varför folk gör som de gör. Man vet inte alltid varför folk beter sig som de gör, men man vet inte heller vad personen i fråga varit med om. Varför gotta sig på andras räkning? Det är bara barnsligt, men som sagt så finns det väl en anledning bakom det faktum att man kan känna lycka på någon annans kostnad. Om det är för att man själv behöver se andras nederlag för att må bättre.. det vet jag inte.
Missunna aldrig någon det sken av lycka han äger, ty du känner inte hans hemliga sorger.
Djupt.....
Alla har vi någon gång snackat skit och alla har vi någongång tagit emot skitsnack och njutit av det. så är det bara.
Eftersom att jag klart och tydligt märker att "A" som kommenterat här ovan är en vuxen människa så kan jag säga till dig:
- Du kanske inte snackar skit nu, men tänk tillbaka från 14-30 års ålder, då är och var skitsnack vardagsmat, och det gäller alla.
